Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det rÄder nÄgot samband mellan vilka företag som har bra respektive sÀmre redovisning av risker. Uppsatsen bygger pÄ en innehÄllsanalys av Ärsredovisningarna frÄn de 31 mest omsatta företagen pÄ Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulÀr har utformats för att med ett kvantitativt angreppssÀtt studera omfattningen pÄ företagens riskredovisning. I studien görs en genomgÄng av de viktigaste risker som företag utsÀtts för. Vidare baseras studien pÄ teorier om hur vetenskaplig fakta uppstÄr.

Trenden Àr att det stÀlls högre krav pÄ börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom Ärsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett omrÄde som fÄtt större utrymme med Ären eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som sÄvÀl anvÀndare. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan efterstrÀva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan Ären 2006-2012. Ett aktörssynsÀtt antogs dÀr bolagens Ärsredovisning analyserades genom diskurs- och innehÄllsanalys.

Uppsatsens syfte Àr att förklara skillnaden i varför företag noterade pÄ Stockholmsbörsen lÀmnar olika upplysningar om risker och osÀkerhetsfaktorer. Studien baseras pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrÄn dess Ärsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affÀrsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor.

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Starting in January 2007, capital adequacy of internationally active banks will be regulated by the new Basel Capital Accord, International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards ? a revised framework, [Basel II]. The framework introduces for the first time minimum capital requirements for operational risk and encourages market discipline of capital adequacy by initiating requirements for public disclosure of quantitative and qualitative information on operational risk exposure. This thesis examines the nature, definition, management and public disclosure of operational risk in Scandinavian banks based on regulations and recommendations presented in Basel II. We find that the models currently available for addition of operational risk to the capital requirement do not reflect actual operational risk exposure of banks.

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor. Slutsatser: Enligt vÄra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), rÀnterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Syfte: Studiens syfte Ă€r att analysera och undersöka om det finns nĂ„got samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet Ă€r att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger pĂ„ den deduktiva ansatsen dĂ€r teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna frĂ„n Ă„rsredovisningar. Den kvantitativa metoden anvĂ€nds dĂ„ data frĂ„n 305 stycken Ă„rsredovisningar ska anvĂ€ndas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundĂ€rdata som samlats in frĂ„n databasen Retriever. De statistiska metoder som anvĂ€nds Ă€r bland annat medelvĂ€rde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: SĂ„vĂ€l korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Fastighetsbranschen Àr en kapitalintensiv bransch baserad pÄ fastighetsinvesteringar med varierande karaktÀrer. Vid fastighetsinvesteringar Àr det viktigt för fastighetsbolagen att veta vilken operationell risk som föreligger för att, utifrÄn ett finansiellt perspektiv, skapa sunda fastighetsinnehav. Denna studie har dÀrför som syfte att kartlÀgga de 15 börsnoterade svenska fastighetsbolagens operationella risker, baserat pÄ fastighetsbestÄnd, i förhÄllande till bolagens kapitalstruktur och finansiella risk. Studiens slutsats blev att det inte finns nÄgot tydligt samband mellan fastighetsbolagens operationella risk och sÄvÀl deras kapitalstruktur som deras finansiella risk. Till sist konstaterades att de svenska fastighetsbolagens operationella risk har nÀrmat sig varandra delvis beroende pÄ att fastighetsklassernas totalavkastning Àr starkt korrelerade..

Operationell risk inom banksektorn Àr ett omrÄde under utveckling. Utredningen har behandlat ett ramverk för hantering av operationell risk kallat A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). Syftet har varit att konkretisera detta ramverk och inom detta utvÀrdera en metod kallad Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP-metoden) i kombination med ett datoriserat beslutsverktyg benÀmnt DecideIT. SAFOR hanterar operationell risk som Àr nÀra kopplat till företagets processer, personer och system. Dess utformning grundar sig i general system theory, en holistisk verksamhetssyn som minskar risken för överlappning mellan olika riskhanteringsomrÄden.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Syftet med uppsatsen var att utvÀrdera varför företag vÀljer respektive inte vÀljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsÀtts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberÀttelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.VÄr teori bestÄr av egen modell som byggts upp med influenser frÄn den institutionella teorin. Teorin bestÄr av tio faktorer som kan pÄverka valet av att redovisa sin risk eller ej.Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. PÄ grund av att vi försökt att pÄvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrÄn en signifikansnivÄ pÄ 5 %.För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jĂ€mförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förĂ€ndrats pĂ„ senare tid och hur innehĂ„llet förhĂ„ller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska ocksĂ„ ge en uppdaterad bild av hur jĂ€mförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av Ă„rsredovisningar pĂ„ samtliga telekommunikations- och materialbolag pĂ„ Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehĂ„llsanalys har gjorts pĂ„ kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjĂ€lp av ett mĂ€tinstrument baserad pĂ„ tidigare forskning. Årsredovisningarna som anvĂ€nts Ă€r frĂ„n Ă„ren 2009-2011.

MÄnga företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet dÀr nya intressenter harkunnat investera sina pengar, en annorlunda Àgarstruktur och en ny form av sparande har medandra ord vÀxt fram i Sverige. De nya Àgarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andrafaktorer som exempelvis ?IT-bubblan? skapat en förÀndring inom den ekonomiskaredovisningen. Med nÀmnda hÀndelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande Àrförknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade pÄstockholmsbörsens Large Cap-lista förÀndrats sedan 1997.Studien innefattar 25 svenska företag vars Ärsredovisningar frÄn 1997, 2003 och 2006analyserats. Studien Àr genomförd med en kvantitativ innehÄllsanalys, dÀr ett flertal olikariskvariabler tas upp.De undersökta företagen uppvisar en statistiskt sÀkerstÀlld ökning av riskredovisning mellanÄren 1997, 2003 och 2006.